mvgforlife

Elina, en av mina bästa vänner har varit i Afrika och gjort en dokumentärfilm om barnsoldater i Gambia och Sierra Leone. Hon har upplyst dem om mänskliga rättigheter, att de har rätt att leva utan våld och om att plastpåsar inte försvinner snabbare än ett apelsinskal från jordens yta. Hon har gjort skillnad.

Det var det jag drömde om. Nu drömmer jag inte längre.

Hur dåligt kan man må innan man inte orkar längre? Innan man inte orkar se besvikelsen i andras ögon. Hur många gånger kan man säga till sig själv att man inte duger?

Det man inte ser... det ingen ser...

Jag vet inte vad jag ska prata om i mitt tal i retoriktävlingen (nu finns det ingen återvändo), ska jag på riktigt prata om det ingen ser blir det sjukt personligt, men allvarligt är ju min grej så förvänta er inget i stil med Olof Ehrs eller vad han nu heter?

Men ni känner ju mig så det visste ju ni redan, eller känner ni verkligen mig?

Nu vill jag inte att den som fattar vad jag snackar om snor min idé för jag kan vara en riktig bitch när jag är på det humöret =).

Sjukt osamanhängande men det är helt enkelt en ocesurerad inblick i min hjärna.

Puss o Kram // Frida