mvgforlife

Skönt med sovmorgon idag. Vaknade lite efter klockan 11 av tystnaden. Öppnade fönstret och kände den kyliga luften strömma in i rummen. Det var ashärligt. Men började nästan genast tänka tankar jag inte ville tänka så jag gick upp. Åt frulle och läste tidningen. Jag vet inte om jag är ensam om detta, men är det någon mer än jag som alltid läser kulturen baklänges?

På naturkunskapen fick vi veta att typ allas skålar hade torkat ut. Kul.

På matten repeterade vi inför provet imorrn. Det gick bra. Tiden har aldrig gått fortare än på våra matte-lektionerna. Det kan ju tyckas vara lite skumt. (Kenjoe, nu skrev jag "ju" igen :$)

Efter matten blev det hemfärd. Kolsvart ute. Kom hem. Kolsvart. Ingen hemma. Allt känns så tomt på hösten/vintern. Jag gillar inte mörker.

Imorrn är det som sagt Matte E - prov på hela kursen. Det komplexa talplanet, komplexa tal i polär form, potenser av komplexa tal, polynomekvationer, extremvärden, primitiva funktioner och integraler, volymberäkning med integraler, metoden med cirkulära skivor, differentialekvationer av första och andra ordningen samt matematiska modeller med differentialekvationer. Mycket mumsigt och man känner sig ganska smart när man håller på med detta :) Haha.
____________________________________________________________________________

Offtopic nu. De senaste nätterna har jag inte kunnat sova så mycket. Har tänkt lite. Och tänkte se vad ni bloggläsare tycker och tänker (nu jävlar måste ni kommentera).

Många brukar säga att självmord är fegt - och alla brukar hålla med. Men är det verkligen det? Att tänka tanken är en sak, men att omsätta tanken till handling är en annan femma. Att som en 15-årig kille skriva och lämna ett brev till familjen, åka in till Västerbron en lördagnatt, helt nykter, sätta på "Laakso-Västerbron" på Ipoden, skicka ett sms till två av sina bästa kompisar där det står "Jag är lycklig nu. Det känns jätteskönt" och sedan klättra upp på brons räcke och dyka ner med huvudet före mot klipporna - är det fegt? Jag tror det ska jävligt mycket till för att man ska kunna ta det beslutet. Och det är så galet hemskt att detta är en sann historia som hände för exakt lite mer än två veckor sedan. Alla dessa sömnlösa timmar har jag legat och tänkt på vad han (Adam) tänkte precis innan, när han bestämde sig och liknande saker som ingen någonsin kommer att få veta. Kände aldrig direkt Adam, men det har ändå berört mig. Kände att jag behövde få skriva av mig lite bara.



Nu ska jag försöka äta någon form av middag och sedan kasta mig in i differentialekvationernas underbara värld. Där finns det inga självmord, det finns inga krig, det finns inget hemskt - bara härliga derivator och tal. Mums.

// F

Oh yeah, I hate this bridge,
I hate to walk on it,
I hate the bridge and the things it makes me think of.
Oh yeah, I hate this bridge,
I hate to walk on it,
I hate the bridge and the things it makes me think of.

Västerbron, I hate walking on you.
It's six in the morning, you make me think of falling.
Västerbron, you show me such great heights.
I'm out of my mind, you make me think that I could fly if I try.